Eftersom det tydligen var svårt att se vad det var för blomma jag hade med häromdagen, så tänkte jag ni skulle få följa den från början.
Nu börjar det likna något och jag vet att ni redan sett vad det ska bli.
Ja man förstår att det gör ont
när det ska bli så magiskt vackert.
Ingen mänsklig hand skulle kunna göra
något så perfekt.
Och min älskade lilla vän tycker att ett blomsterhav
är det bästa hav att bada i, då blir inte tassarna våta.
Kram från Wilma o Anki
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar