söndag 30 oktober 2011


Solnedgångar är alltid vackra, färgerna varierar från dag till dag och förmodligen är det väl det som eggar vår fantasi. Men den här solnedgången slår mycket jag sett. Det var som en eldpelare vid Raftälven, svårt att bedömma hur hög pelaren va men den såg ut att vara ett hundratal meter.



Nu finns det inte många blommor kvar så nu duger t o m blomställningarna att fota.



Äntligen en frostig morgon så jag fick fota en av de allra sista rosorna. Tänk om dom kunde få stå så frostiga ett par veckor.



Som sagt färgnyanser där uppe blir man aldrig trött på.



Till och med en del mossor tappar sin klorofyll tur att lingonkvistarna håller sig gröna i topparna,
Och det får väl vi också göra.

tisdag 25 oktober 2011

Morgonstund har guld i mun

Ett ordspråk som jag ofta fått höra är att, Det man inte har fått gjort på förmiddangen får man oftast göra nästa dag. Så idag kröp jag inte ner i sängvärmen igen när Wilma ville gå ut kl 07.30 utan jag gick ut på trappan i morgonrock och tog det här kortet.



Morgonen såg ju lovande ut och tänk det höll i sig hela dagen. Istället för att gå och lägga mig så bakade jag mitt, på egen hand framtagna bröd, så här får du receptet.

3,5 dl Rågsikt
3,5 dl Vetemjöl
1 tsk salt
1 dl solrosfrö
1 dl linfrö
1,5 tsk bikarbonat
1,5 tsk bakpulver
2 dl rågflingor
0,5 dl vetekli
1,5 dl sirap
1 dl lingonsylt
3,5 dl filmjölk
2 ägg

Koka upp solrosfröna och linfrö med vatten så det täcker och låt det svalna.

Ta 2 bunkar blanda alla torra ingredienser i den ena och alla våta i den andra, blanda ihop allt och fyll en stor eller två små smörade brödformar eller använd bakplåtspapper.
175 grader
1 timma


Lycka till, brödet håller sig saftigt och gott ett par tre dagar.

måndag 24 oktober 2011

Älskade Wilma



I tolv år har jag haft en dröm, en dröm att kunna köpa en fin rasren hund under åren har det varit många och jag menar verkligen många raser som paserat genom mitt huvud. men för fyra år sedan såg jag den här annonsen i en tidning, då visste jag vilken ras det skulle bli. 



Jag satte upp bilden på kylskåpet, och där satt den i två år innan en person i min omgivning gav mig "en spark i baken" att börja leta efter en bra uppfödare, Ödet blandade sig i leken för jag hittade en kull som var födda på min födelsedag 17 februari vad mer kan man begära, Så åkte vi då till Viskafors och hämtade hem vår älskade lilla Wilma.



Älskade efterlängtade lilla valp som nu i drygt 1,5 år gett så mycket glädje och kärlek






Så här vacker är hon nu. 

söndag 23 oktober 2011

En kall promenad på Jamtli



Så här började den här dagen, en promenad på Pellevägen och sedan en kopp kaffe på bron solen har precis gått upp där borta över Bengts tak.



Det är en fin morgon, den bleka höstmorgonsolen kämpar för att ge oss glädje.


Den här skylten var det första jag och Wilma stötte på när vi gick in på Jamtli, och det är ett budskap som jag vill förmedla till alla föräldrar.
 


Åh snälla matte kan inte jag få uppträda här, så kan du sitta på bänken och lyssna, jag skulle kunna ta den där "don´t let the dog ut"




Så nu kan du applådera för nu är jag klar.




Jag blev lite sugen efter uppträdandet så jag tar mig ett blad, smaskens.



Jamtli är en stor park i Östersund dit dom flyttat gamla hus och hela miljöer från byar runt om i Jämtland, den här gatan är kantad av gamla affärer med mycket roliga saker att titta på. Längst ner på gatan ser man Storsjön och på andra sidan ligger frösön.




Sådana här små stugor byggdes längs vägen för att pilgrimmer skulle ha någonstans att sova över på sina långa vandringar till Nidarosdomen (katedralen i Trondheim) År 1070 var katedralen  ett ärkestift och styrde över Norge, Härjedalen, Jämtland, Island, Grönland, Isle of Man, Färöarna, Hebriderna, Orkneyöarna och Shettlandsöarna. Om man vandrade till domen en gång i livet var man en högt ärad människa.




Dörren på Pilgrimstugan är inte stor men jag lovar er att tidens tand har gjort att den är len som sammet att ta på.



Jag har ingen aning varför man byggde genomgångar rakt genom husen kanske var det för att man skulle ställa hästen där i skydd för väder och vind.



Det här huset har varit gästgiveri och tingshus, det måste ha varit bekvämt att slänga in överförfriskade gubbar från krogen direkt in till tinget.



Den som syndat eller på något sätt varit ogudaktig fick sitta här fastkedjad under gudstjänsten till allmänt beskådande och bespottande.



Alla gårdar och hus är omgivna av vackra jägarstaket





I Hammerdal fanns det en gång i tiden en "kyrkstad" med 200 sådana här hus, eftersom kyrkan låg så långt bort var man tvungen att ligga över och hästarna behövde stall alltså på första våningen bodde hästarna och människorna på övervåningen, om man betänker att i varje hus var det två hushåll, och det fanns 200 hus det blir mycket folk.



Sist men inte minst undrar jag hur många som kan timmra en sådan här husknut med bara en yxa idag.






söndag 16 oktober 2011

En höstpromenad till sjön


Skogen börjar förbereda sig för vinter men än så länge är mossan grön och ser mjuk och skön ut.




Det är till att ha övertro på tomten, jag undrar så vart jägaren tog vägen.



Badsjön ligger stilla och öde,  man borde alltid ha badlakan med sig för visst ser det inbjudande ut.




Naturens eget konstverk




Tänk vilken tid det måste ha tagit att krulla ihop den här.




En liten tunn hinna med is talar om för oss vilken årstid som väntar oss.



fredag 14 oktober 2011

Höstvandring till 100-årig fäbod


Stugan var olåst och det var tydligt att man skulle kunna gå in och fika, det fanns sängkläder i kökssoffan om det skulle vara så att någon ville stanna över natten. Lägg märke till att allt trä är omålat.




Spisen var tydligen under reparation, Renligheten var det nog inget fel på för det fanns tvättfat på flera ställen, ovanför komoden hänger spegel och en tavla i form av tidningsurklipp. Wilma tyckte det var ett paradis att få springa runt och nosa efter alla små möss och lämmlar.



I detta lilla sovrum finns en liten säng  och bord, på väggarna finns det många urklippta tidningsbilder av kungapar och det var gamla kungar 30-40 tal gissar jag. Jag blir nästan sugen på att ta med sovsäck och sova över, kanske med någon att hålla i handen för det är mörkt i skogen på natten.



Handgjorda galjar finns också i det lilla sovrummet, undrar om det är finklänningen som användes till logdansen som fick hänga här.



Så här såg stugan ut på utsidag och du kan se att det står en borste som håller upp dörren, det är bara att känna sig välkommen för så har vi det här uppe i Jämtland.
Stugan föder också en massa andra tankar om hur människor levde och genom sitt arbete på gården kunde försörja sig, Jag tillhör inte dom som vill tillbaka till stenålden men nog fasen skulle det vara skönt om man kunde göra livet lite enklare, men nu ska ni få se källan som dom hämtade vatten i.



Här är den härliga källan med friskt, klart, gott vatten som smakar som vatten skall smaka. Detta var lite tankar och bilder från en fäbovall. Som alla vet bara används på sommaren, på vintern är det säkert svårare att hämta vatten
Kram Anki






Innan frosten kommer