Blommsterpraktens tid

Blommsterpraktens tid är verkligen här, på hundra meter kan man plocka 12 olika sorters blommor utan svårigheter. Varje morgon på Wilmas morgonpromenad plockar vi en stor bukett blommor, idag var det ett stort fång med lupiner som ska stå på matsalsbordet, vita, rosa och blåa.

Midsommar har vi nu lagt bakom oss, men det betyder ju bara att halva sommaren är kvar, Midsommarhelgen tillbringade vi på Gällö Camping, det var premiärtur med den fina Kabevagnen, allt fungerade som det skulle. Uppe i samhället var det midsommardans med små grodorna och tvätta våra kläder ( vilken tur att vi inte har småbarn så vi slipper hoppa runt med alla reservdelar i kroppen)

Nu för tiden är stången inte av trä som man hämtat i skogen nädå nu är den av plåt vitmålad med blå-gula målade band, den är till och med hopfällbar så att man lätt kan stoppa undan den till nästa år. ska man säga oh va praktist eller var tog alla engagerade människor vägen.

Dessa här små söta ullbollarna låg på bilen en morgon, först trodde jag att det var jättekokonger som skulle bli fjärilar men när jag gick närmare så såg jag att det bara var ---- och det ser väl ni oxå, eller hur.

Titta på dessa två kompisarna, man kan undra vad just denna lilla smörblomma har som dom andra två millionerna saknar eftersom båda söker sig till just den här.

Ett leénde förlänger livet säger man ju, men iallafall förlänger det käften, Detta är i allafall mitt nya leénde om ni förstår.

Som vanligt så placeras jag under bordet när det ska fikas, kan dom aldrig få en snilleblixt och förstå att jag oxå vill ha något smaskens nä då tugga i er bara, hoppas ni sätter i halsen.

Fika är det bästa Lennart vet minst 2 koppar kaffe (påfyllning brukar ju vara gratis) bulle och en smaskig kaka till. fast det allra bäste är förstås en stor räkmacka sådan som man bara kan få på Göken.

Jaha här försöker man ta sig en tupplur i husvagnen på husses säng, när man sen vaknar och tittar ut vad tror ni att man får se, jojo där sitter dom och fikar igen, men väcka mig så jag får vara med det gör dom inte (det ska fan vara hund i den här familjen.)

Gårdagens blommsterbukett tänk att kunna plocka in nya buketter varje morgon, ja enda problemet är att vasarna inte räcker till.

Och med dessa mina två små fågelvänner önskar jag er en riktigt härlig fortsättning på sommaren.

KRAM ANKI

Jag är på väg tillbaka till livet

Efter sju sorger och åtta bedrövelser. Två operationer och Hepatit A på grund av dom förb......e frysta jordgubbarna så börjar jag hitta tillbaka, men det är fortfarande tufft.

En glödande senvintersol från väster, ger en varm härlig känsla in i rummet men ute är det fortfarande snö o kallt.

Sista dagen som kiosken och skidbacken är öppen så nu har eliten hand om försäljningen, både farfar Lennart och backens skidkung Olliver vill ha sig en varm korv mer bröd.

Så här kan man oxå tillbringa dagen när solen gassar och backen börjar smälta. Idag tyckte Wilma att hon skulle springa med barnen i liften så då blev det koppel.

Visst blir man nästan religiös när sådana här ljusfenomen visar sig över fjällen.

Den här lilla c.a 10 cm långa orkiden kom upp i rabatten, en enda så jag var bara tvungen att ta in den och fota. Någon som vet vad den heter? Den var så vacker så jag la den i press för att bevara den och när jag tittade på den häromdagen så såg den ut som vilket brunt ogräs som helst.

En trött Wilma som ligger på sin favoritplats "matsalsbordet" Hon funderar nog på när det ska sluta regna, för gå ut när det regnar, det gör hon inte hellre får kisseblåsan spricka.

Ett vackert ekipage som ska rulla ner till Västkusten så snart jag fått klartecken att jag är frisk, så ni ska få se rätt som det är dyker vi upp.

Här ligger jag och väntar på  att matte ska bli klar med sitt skrivande så man får prata med henne igen.

Kram Anki, Lennart o Wilma