Idag fick vi följa med Bengt när han skulle hämta hem sin kära grävmaskin den har varit tre mil söder om Östersund och jobbat ihop lite pengar.
Anledningen till att han ville att vi skulle följa med var ett underbart landskap.
Solen sken, 18 grader varmt och titta på fjälltopparna där ligger snö. Jag vet att man aldrig kan få fram en vy så vacker som den igentligen är, men försök.
Gissa om Wilma nosade runt i lingonris, blåbärsris och tallar som luktade guddomligt.
Har ni sett handen av mossa som har krypit upp på den stora stenen. Stenen var högre än mig. (även om inte det är så mycket)
Jag förmodar att det här är gäststugan, och då tänkte jag att kanske kanske skulle jag något gång få vara gäst där. Få vandra i den härliga tallskogen där barren har bildat mjuka stigar.
Nu ska ni få veta en sanning om Jämtar. Dom har mani på ved, det finns inte ett enda boningshus eller fritidshus där det saknas ved ute på gården, dom hugger, klyver och staplar i det oändliga.
Den här trappan som går ner till vattnet var så fint gjord av sten så jag var tvungen att gå upp och ner flera ggr.
Häruppe kör man ju in båtarna i sjöboden när den inte används ganska smart då slipper man ju ösa om det regnar. Det här båthuset var ju väldigt stort så det var säkert en del som sjöbod också skulle jag tro.
Här springer en lycklig hund på den underbara mjuka mossan förmodligen blommar den nu för den var alldeles vit och luktade "advent".
Kontrasterna mellan sommar på denna sidan sjön och fjällen med snö känns overkligt men det är kittlande vackert.
Nu var det dax att åka hem med grävis, nästa helg ska han ut på nya äventyr hoppas hoppas det blir till en lika vacker bygd. Och så ser det ut för bilarna som ligger bakom oss.
Kram Anki o Wilma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar