Titta, nu är det över 100 blommor på min novemberkaktus som jag fick av farbror Erik på Käringön. En sak som förvånar mig är att det kan veta att det är november, jag har ju inte ens hängt upp en almenacka ???????



Fyra stora härliga Käringölimpor, denna gången blev dom inte svampliknande, utan runda och fina, goda var dom oxå med stark ost på.

Ja ha nu är jag tillbaka till korset på gräsmattan, har inte förklaringen men börjar fundera på om det kan vara så att det är munken som drunknade här 1726.

Titta här nu munken är ju avbildad i ett kors som liknar det som var på gräsmattan, eller är det någon som tror att jag är ute och reser.

Här är minneskorset och minnesstenen från förfäderna här i byn.

Och Lennart har en pratstund med sina vänner indianerna.

Innan solen kommer över grantopparna

Hej

Idag tidigt tidigt på morgonen var jag och matte ute på en lång skogspromenad, när vi gått en timma eller så kom vi fram till en bäverdam, där var ett tunt skikt av is, men man kunde se var bävrarna gick upp och ner i vattnet. Tyvärr hade vi ingen kamera med oss så det fick bli mobilkort och din fantasi.

Här känner jag lukten av spännande djur, titta på granarna som speglar sig på isen, solen har inte hunnit över grantopparna

Runt dammen hade någon satt upp stora fågelholkar jag tror det var för ugglor eller kanske sjöfågel men det får vi veta till våren. nästa gång vi går dit ska vi ha både kamra och kikare.

Och husse han bara chattar med sina indiankompisar.

Ses snart igen Wilma o matte Anki

Krispig morgonpromenad

En tidig morgonpromenad.

En anledning att det är så härligt att vara ute här uppe är att det blåser inte så ofta.

Nere vid sjön ligger morgondimman över sjön, undrar om det är änglarna som tar sitt morgondopp.

Nu är det inte många löv kvar, stackars stackars Wilma vad ska hon nu jaga. Inga blommor och inga löv.

Nu ser vi Fridas o lillhästens höbalar då är vi snart framme hos Bengt o Satu, Hurra hurra.

Här kommer grannen med sina hästar oj va glada dom är idag när det är frost.

Nämen titta vem som är vaken så här tidigt på lördagsmorgonen. men dom vill bara stänga fönstret för det är -6 grader, svalt o skönt tycker jag.

Och Lennart han tar ett litet snack med indiankompisarna.

Här är jag Wilma och min bästa kompis Tilly, vi har så himla roligt.

Kram Anki o Wilma



En morgon på Jamtli

Kom nu så får ni gå med mig på en morgonpromenad

Idag fredag skulle husse till hospitalet här i Östersund så då tyckte jag att matte kunde följa med mig till Jamtli medan vi väntar och så klart att hon gjorde det, hon har inte kunnat motstå mig hittills och inte denna gången heller.

Här är det många gamla hus som man kan springa runt och nosa som en galning, det luktar lämmel, harar, hönor, och getter man blir alldeles snurrig i nosen.

Här har vi stora scenen där kan man yla en liten stump eller kanske spela fiol på svansen och skaka med tänderna, det blåa är storsjön och det är Sveriges fjärde största sjö säger matte så vi får väl tro på det.

Ser ni här tar dom också upp båtarna pricis som på Käringön, fast det verkar lite konstigt men vad vet jag, jag är ju bara en hund.

Här är ett riktigt gamalt hus, här bodde byns polis, en skorsten till finkan och en till kontoret eller vad det nu hette på den tiden.

Det här kallar jag en lyckad hundkoja, lite ovanför marken så man kan ligga och spana in alla läskiga katter och skrämma iväg dom innan dom hinner sätta klorna i nosen på mig för det har faktiskt hänt några gånger.

Här vill jag visa er ett riktigt vackert jägarstaket, det vet jag att det är för husse vill ha ett men inte matte, ja ja det är pricis som vanligt!!!!!

Wow jag såg en hare för första gången i mitt liv han sprang rakt över gräset och jag rusade så klart efter men attans va snabb han va, jag fick nöja mig med att nosa i hans spår.

Ja här ser ni hur jag nosar runt detta var verligen veckans höjdarlukt den kommer jag att leva på ett bra tag. Visst förstår ni det?

Ja mina vänner nu var det slut för idag och vi ska gå rakt genom huset ner till strandpromenaden och möta husse,

Woff (Kram) Wilma o Matte Anki



Tänk att jag vågade ta steget





Morgonprommenaden blir mycket längre när man kan gå och titta frostiga gräsmattor och solen som silar mellan tall o gran.

Åkern ser ut som ett frostigt böljande hav.

Min underbara Wilma.

Om jag hade kunnat måla så skulle jag måla höstlöv, träden är så otroligt vackra.

Wilma sitter framför det frostiga ogräset och spanar efter kompisen Tilly.

Vilken skillnad lite sol och frost gör på naturen.

Kram Anki o Wilma